Igår kväll out:ade C plötsligt att han var sugen på godis. Jag kontrade med att i så fall vill jag inte ha godis, utan chips. Men om jag skulle få det så tvingade C ut mig på en löptur! "Njae, hellre armhävningar, benböj, burpees och annat i evighet. Det fick jag inte. Ut och spring! Väl ute i regnet kände jag en väldigt stark frihetskänsla. Stegen var lätta och jag flög fram. Fri. Blöt. Och kall. Jag kan ha trampat i varenda vattenpöl som fanns mellan Andersberg och Nyhem men det gör ingenting. För en stund så kände jag mig förenad med all världens löpare och tänkte att så här måste det ha varit förr, när man fick springa i regnet. Minus reflexväst, mp3 och gympaskorna förstås. . .
Väl hemma var jag inte ett dugg sugen på chips längre och åt en riktig middag istället som avslutades med lite glass från Möllegård. Värt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar