Var på himla trevlig middag hos en vän igår. Jag och åtta eminenta herrar. När det började diskuteras kring äktenskapets vara eller icke vara insåg man snabbt att det inte finns några rätt och fel, men desto fler perspektiv. I en värld där många förespråkar valfrihet och en möjlighet att få dra sig ur när det inte är kul längre så var jag glad över att få sitta bredvid Kaleb och Miikka som pratade om värdet av att ha någon att dela sitt liv och sina erfarenheter med. Någon som står vid ens sida och som man får växa tillsammans med, istället för bara parallellt med. Fint tycker jag, och bra att det finns en massa bra män där ute som tycker så! Som tar aktiv del i det som kallas äktenskap och som inte bara accepterar det som ett nödvändigt ont och går vidare med livet som om det inte hade någon särskild betydelse att man ingick det där förbundet med sin älskade. Som om det inte betydde något alls. Att man VÄLJER att nu sitter du och jag i samma båt och vi ror tillsammans. Oavsett pissigt väder och dryghet ibland, så sitter man ner och man ror tillsammans.
För jag tycker det finns en viss skillnad där. Det är skillnad på att säga NU ÄR DET DU OCH JAG och att säga NU ÄR DET DU OCH JAG FÖR ETT TAG, TILLS VI INTE VILL MER. För det handlar egentligen inte om att vilja. Det handlar inte om att det ska kännas rätt. Det handlar om att kämpa för något man tror på, för en person som man en gång trodde så mycket på att man sa "Du och jag ska bli ett". Det handlar om att prioritera varandra i vardagen så att man förhoppningsvis aldrig når den där punkten när man inte längre vill vara med längre. Att man fortsätter kämpa livet ut, och vill göra allt i sin makt för att den andra ska bli världens lyckligaste. För det enda som skapar lycka är i grund och botten kärlek. Den tror jag stenhårt på. Det finns ingen enkel väg i äktenskapet.
Men det finns en väg man kan gå på tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar